Mörkt när man vaknar....mörkt när man kommer hem

Jag tror de här veckorna kommer vara de svåraste vi haft under projektet. Iallafall känns det så för mig. Det är tungt att promenera, det blir bara mörkare hela tiden och jag känner mig fruktansvärt stressad. Imorse vaknade jag med migrän. När det är så illa är det inte tal om att gå till föreläsningen. Det är tredje föreläsningen på raken som jag missar. Fruktansvärt jobbigt att inse att man svikit sig själv. Och sen när jag vaknade för andra gången hade jag fortfarande huvudvärk. Inte som migrän, så jag kunde ta mig till Okki och vakta honom - men det gör fortfarande ONT. Tror det är spänningshuvudvärk mest. Gick inte så bra hos min psykolog igår. Hon ska sluta för att hon snart nedkommer med en liten, men hon hade låtit en annan psykolog läsa min journal utan tillåtelse och lät henne vara med under sessionen. Kände mig faktiskt kränkt och gick omkring ledsen hemma igår tills jag pratade med älskling och fick det bekräftat att jag faktiskt hade rätt att känna som jag gjorde. Till min psykologs fördel kommer ett långt brev där hon bad om ursäkt, men jag är fortfarande rätt knäckt. Det man berättar för sin psykolog i förtroende är väldigt känsligt och jag kan inte riktigt ta att någon jag inte känner har läst vad jag gått igenom.

När jag kom hem blev jag lycklig. Halsband och armband från Marmalaid var vackrare än jag trodde från början. Alltså var de riktigt vackra :) Det var så jag blev sugen på att använda dem till bröllopet, den som lever får se! Tänkte smäcka i mig några huvudvärkstabletter till och koppla ner lite framför tv:n. Idag har jag gått:

8000 steg varav 6000 var aerobics