Uppriven är ett bra ord. Fortfarande känner jag mig sådan efter grälet med Sara i söndags. Jag vet exakt varför jag föredrar ensamheten framför tvåsamhet med en man eller ensamheten före att umgås - det är dessa krav som andra gärna ställer som jag inte vill vara med på. Eller ännu mera rätt att jag inte klarar av när ansvaret läggs på mig. En man som surar för att han int får som han vill, en mamma som surar och straffar för att jag inte tycker som henne och så vidare.
Det känns som om min själ har lagts i en skål och sedan har någon kört runt med en elvisp och slitet sönder den.
Vad hjälper för sådant? Faktiskt en promenad i ensamhet. Första halvan tänkte jag mest på hur jag skulle få bort tankarna på mig själv som en dålig mamma, jag kan ju inte göra mycket åt det som redan har varit och jag funderade på hur jag skulle kunna bli en önskemamma framöver. Efter halva sträckan började tankarna röra sig på andra håll.
Dagen i dag gick över min nya mellanrunda, för tillfället min favoritrunda:
Antal steg: 10092
Antal snabba steg: 8390
Antal minuter snabba steg: 79
Förbrukade kalorier: 347
Förbrukade fettkalorier: 25,8 gram
Sträcka: 7,3 km
onsdag 28 november 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det är jobbigt med gräl, hoppas att det löser sig till det bästa.
Jag tror och tycker att du är en jättebra mamma. En människa som ständigt utvecklas, och samtidigt vill sitt barn bästa kan ju inte vara annat än bra. Samtidigt kan inte allt ansvar ligga på dig, din dotter är vuxen och måste ta ansvar för sitt liv och sina handlingar.
/Alex
Det är jävligt typiskt att man ska få kämpa på varenda personligt plan. Jag känner igen mig mycket i dig. Jag orkade inte med smärtan det innebar att alltid gräla med mamma så jag bröt relationen. Är glad för det nu, för ibland behöver man slicka såren. Krav ska man givetvis ha på varandra, men det får ju vara i måttlig mängd....
/E-L
Hoppas att det känns bättre snart.
Jag tycker att du verkar vara en jättebra mamma och människa, och hoppas att du ser dig själv så med.
Och som Alex skrev så är man ju två i en relation så att några grälar är ju aldrig bara en persons fel.
Det ordnar sig säkert snart hoppas jag.
Många kramar!
från Elsa
Skicka en kommentar